Aikido

Ordet aikido skrivs på japanska med tre tecken (合気道) och kan översättas: "den harmoniska kraftens väg", "vägen till harmoni med livskraften" eller "vägen till harmonisk anda". Aikidons tekniker är baserade på cirkulära rörelser som delvis kommer från svärdskonst, och delvis på att aldrig konfrontera energi. Man strävar efter att aldrig möta kraft med kraft, utan att istället lägga sin kraft till den andres och därigenom uppnå harmoni. Därför spelar storlek och fysisk styrka liten roll i aikido.

Teknikerna är framförallt kast- och grepptekniker, samt vapentekniker med bokken (träsvärd) och jo (trästav). Större delen av träningen utförs parvis, där man turas om att göra teknikerna på varandra.

Det är sällan de som börjar träna aikido för att lära sig slåss fortsätter att utöva aikido, åtminstone inte av den anledningen; det går mycket fortare att lära sig sparka och slå, än att utföra aikidotekniker, dock är aikido effektivt som självförsvar. Trots att aikido i många avseenden tränas som en självförsvarskonst, talar man inte om motståndare utan om partner.

Liksom i de flesta japanska budoarterna har man graderingar. Detta är ett sätt att få ett bevis på sin utveckling genom ett prov (gradering) som belönas med examen (grad). Svartbältesgraderna kallas dangrader, och graderna under detta för kyugrader. I de flesta klubbar i Sverige bär man som kyugraderad vitt bälte ända fram till svartbältesgraderna. I Sverige varierar det vid vilken grad man får börja bära hakama (vida svarta byxor), men gränsen går oftast vid tredje kyu. Kyu-grader räknas uppifrån och nedåtfrån sjätte kyu till första, medan dan-grader räknas uppåt från 1:a dan.

Morihei Ueshiba
Aikidons grundare
14 december 1883 – 26 april 1969